Vem är jag?



En charmigt förvirrad tjej på 27 år som söker meningen med livet och tror sig vara på rätt spår. Satsar för fullt på mina drömmar och lever en för det mesta lycklig relation, med mannen i mitt liv ♥ ♥ ♥ sen får vi inte glömma, världens gosigaste katt Shanti, min älskade bäbis som förgyller mina dagar!

fredag, augusti 29, 2008

God kväll

Nu är det tredje gången jag skriver idag och jag känner ärligt talat hur mycket jag behöver det här just nu. Ibland står jag mellan två känslor, den ena är skuld/skam för att jag väljer att blotta mitt liv åt allmänheten, en rädsla för vad folk ska tycka. Den andra att jag faktiskt valde att börja skriva en blogg av just denna anledningen. Våga uttrycka mina känslor högt utan att låta mig påverkas av vad andra kanske tycker och tänker. Märker att jag har en tendens att gå in i försvar för att jag gör det här när jag pratar med människor som inte har förståelse. Jag gör det här för att jag känner för det, så länge jag känner för det - För mig själv, inte för någon annan, Punkt slut. Det händer mycket i mig nu, jag jobbar aktivt med att ta tag i bitar jag aldrig tidigare vågat ta tag i och det är jävligt häftigt.. Jag är modig och det känns väldigt konstigt att vara det.




Känner fortfarande stor saknad och är glad att jag har stöd från mina vänner...
Men seriöst så är jag inte mottaglig för människor som kommer med tillfrisknade snack vad gäller den här biten, för jag orkar inte höra sånt just nu.. Jag vill bara kunna få vara i min känsla här o nu, tillåta mig känna sorg och saknad och be om vägledning av typ min sponsor mfl..



Hade ett fint samtal med en tjejkompis i kväll, tycker om henne väldigt mycket och våra samtal vi har. Fint att jag börjar kunna känna tillit och att jag faktiskt har rätt att välja vilka människor jag vill umgås med och litar på, det är nytt för mig. Bara för att jag är i en fin gemenskap med jättemånga fina människor innebär det inte att jag ska släppa alla inpå livet. Balans och gränser, längtar tills den dagen jag kan sätta gränser utan att känna panikångest innan, tror det kommer komma en sån dag tillslut.

Såhär känns det inombords just nu.

Inga kommentarer: