Sinnesro

Jag gick emot en stark känsla som sa "isolera dig", stanna hemma och tyck synd om dig själv idag.. Gör det du känner till bäst, bara det är tillräckligt destruktivt och vill dig illa. För om sanningen ska fram har dessa tankar påverkat mitt liv under väldigt lång tid och jag är så trött på det nu.

Det känns riktigt bra nu också! Jag har tagit tag i flera saker som jag av rädsla (och lättja) skjutit upp väldigt länge.. Jag får åter igen påminna mig själv om att komma ur min egen bubbla och göra det fotarbete som krävs för att jag ska kunna må hyfsat bra.

Min Bubbla, bara min!

Jag bestämde mig för att gå ut i naturen och skriva mitt stegarbete, men när jag kom till mitt "Smultron ställe" satt där 2 öldrickande göbbar. Fine tänkte jag, dom har lika stor rätt att vara där som mig, roligt att dom också trivs på denna underbara plats jag vill kalla för: Sinnesro..

För det är precis det man får av att komma dit och allra helst en sån här dag när solen skiner. Ligga där och lyssna på vattnets brus, bara vara här och nu, helt jävla amazing. Jag vill nog bo kvar i Hammarkullen när jag tänker efter, men en mindre lägenhet skulle vara helt perfekt.

Frågan jag svarade på i steget var fin och på någon sjuk vänster går den så kraftigt att relatera till nuet. Fattde den inte först men jag ringde min sponsor och frågade. Den förklaring jag fick var grym, hon har så mycket kunskap och verktyg att dela med sig av, allt blir så uppenbart.

Känner stor saknad, men jag tror det är nyttigt för mig. Mamma ringde idag och jag berättade för henne att jag och k-exet gjort slut. Hon tyckte det var tråkigt eftersom hon gillar k-exet. Tråkigt och tungt kommer det att vara länge till, men fakta är att det nog var det här som behövdes, hur mycket jag än inbillar mig annorunda emellanåt. Jag känner mig inte alltid super motierad att skapa en relation till mig själv eller tjejerna, periodvis känns det rent ut sagt: Så jäävla booring.. För jag hade mycket hellre stannat kvar i den här relationen, blundat och hoppats på att det mesta bara skulle blitt bra med tiden, gärna genom trolleri.

Nu lever ju jag precis som er andra i något vi valt att kalla: Verklighet..

Och i verkligheten är det bra Joe Labero som kan trolla. Så nästa steg är: Antingen kontakta Joe och be om hjälp eller så kapitullerar jag och går igenom de här känsorna tillsammans med min sponsor och mina vänner. Som den beroende jag är väljer jag helst: Joe Labero, eftersom det verkar lättare.. Att leta efter en trollkarl (Hallå vakna nu Knisse)! Eller inte... Jag får nog gå den här vägen varese jag vill eller inte, i livet finns inga genvägar till att finna lycka.

Det blir ett kvinnomöte i kväll, helt utan tvekan!

Kram