Vem är jag?



En charmigt förvirrad tjej på 27 år som söker meningen med livet och tror sig vara på rätt spår. Satsar för fullt på mina drömmar och lever en för det mesta lycklig relation, med mannen i mitt liv ♥ ♥ ♥ sen får vi inte glömma, världens gosigaste katt Shanti, min älskade bäbis som förgyller mina dagar!

måndag, september 22, 2008

En Dröm

Jag hade en dröm i natt som fick mig att tänka, känna och förstå... ?
När det gäller NA och att vår gemenskap att vi inte är övervakade av regering eller instutitioner, att vi medlemmar kan känna tillit till varandra, vi gör det här tillsammans, den frihet det ger oss.

I min dröm hade pingstvännerna tagit över mötena på Johanneskyrkan och ändrat om mötesstrukturen helt. Det fanns inga brickor eller medaljer för drogfri tid, manualen var omskriven och det bjöds på festis och bakelser under mötet. Jag kom in på mötet och skulle ta 1 år, men det fanns inget möte den dagen i Göteborg som delade ut 1 års medaljer och dagen efter tog jag återfall...

Kände att jag behövde skriva ner den här drömmen och fundera lite på vad den kan betyda...
Först o främst tror jag drömmen kommer från att jag ganska nyligen blivit mer involverad i NAs service struktur och börjat förstå vad det innebär mer och mer. Hur viktigt det är att jag som medlem bidrar med det jag kan, för att mötena ska finnas kvar, jag börjar ta ansvar om annat utanför mig själv. Det här är nytt och som med allt annat som är nytt är det också lite skrämmande, frågan om jag är tillräcklig osv... Det känns ändå som att jag är införstådd i hur det fungerar och hur viktigt det är att det fortsätter fungera på detta sätt, det har fungerat långt innan jag blev delaktig. Vilken panik som växte i mig när kyrkan tagit över, shit alltså och även mina fördommar om hur dom hanterade mötena. Jag kan inte riktigt sätta mina tankar på pränt så alla kanske förstår, men drömmen fick mig i alla fall att vakna och se hur bra jag har det egentligen.. Sen det komiska var när jag skulle åka till min kurator och vid stationen såg Jehovas vittne dela ut deras tidning... Då tänkte jag:
Tack och lov att jag som NA medlemm slipper stå och sälja min tro på programmet i Hammarkullen centrum. Att jag genom mit tillfrisknande sprider budskapet och visar att det fungerar.
Skulle aldrig kunna vara med om vi hade som krav att värva medlemmar, då skulle det i mina ögon vara "sekt-liknande".

Na har räddat mitt liv. Jag lever istället för att överleva.

Kram

1 kommentar:

Caroline sa...

Själv drömde jag att jag hade tatuerat händerna och handlederna inatt... Hmm!

Puss, puss!