Service

Äntligen hemma efter en dag i service-anda...
Morgonen började med terapi... Som vanligt var jag klockan 10:00 redo att möta upp mina känslor hos min terapeut. Jag älskar måndagar och mina samtal hos honom.
För det är där jag får möjligheten att öppna mig på djupet och öva på min tillit. Helt underbart är det, jag får verkligen ut något av det här framför allt nu när jag är nykter och närvarande i livet.

Efter mötet mötte jag upp k-exet och vi drog oss till Johannes Kyrkan, det är nog stället där jag tillbringar största delen av min tid, den krykan är vacker på precis alla sätt. Där kan man verkligen möta alla sorters människor, men långt i från det översta skicktet på sammhälls klassen, utan snarare de nyktra beroende, de aktiva beroende eller hemlösa, dom som finns men som ingen vill se. Det står ödmjukhet och kärlek på porten in... Där träffar jag mina vänner, dom som tycker om mig för den jag är... Det var där jag kom på mitt första möte för över 1o månader sen, den där dagen då livet var svart, då jag hade döden som möjlig utväg från livet. Där jag träffade min NA-Pappa första gången, när vi skulle göra countdown tillsammans. Jag träffade mitt k-ex där på mitt första möte. Vad glad jag känner mig för alla dessa saker jag inte tar förgivet. Idag föredrar jag att leva istället för att överleva och för det är jag evigt tacksam.

Tillbaka till verkligeheten nu. Dagens heta ämne är service i NA, det gör jag för att utvecklas i mitt tillfrisknande och för att ge tillbaka till NA.
Var på två praktiska möten som var rena rama kontrasterna till varandra, lugnet o kaoset, båda helt otroliga, det är häftigt att se... Tänk att vi är så många människor i samma rum, kanske inte alltid med samma viljor, men ändå en respekt för varandra och varandras åsikter.
Så känner i alla fall jag och det känns grymt... Att jag står för den jag är och min åsikt eller att jag inte alltid behöver ha en åsikt, att jag inte baktalar o harmas på människor jämt o ständigt utan försöker se kärlek o respekt som en bättre lösning. Det fungerar inte alltid, MEN är klart mycket bättre.
I mitt aktiva liv harmades jag dagligen i onödan på helt ovesentliga saker.. Idag försöker jag med bästa förmåga fokusera att lägga min energi på kärlek, ungefär som Tomas Dileva *HaHa*.

Så det är precis vad jag känner idag: KÄRLEK! Mina fjärilar i magen har bott där sen i lördags och ärligt talat är jag inte rädd för att dom ska försvinna och tas över av negativa känslor. Det är en del av livet, vi känner känslor: Bra som dåliga och alla känslor är betydelsefulla. Har märkt att när jag accepterar alla mina känslor utan att försöka slå på mig själv eller låta skammen växa, så blir det bra, då övertar helt plötsligt de positiva känslorna varese jag vill eller inte.
Det här är alltså saker jag läst om för flera år sedan i böcker som: Älska dig själv - Dr Wayne Dyer eller i Att välja glädje - Kaj Pollack, men aldrig trott jag kunnat uppnå i mitt liv. Jag är mycket glad att få säga: JAG HADE FEL (Tycker inte om att erkänna mina fel)

Så nu sitter jag här denna måndags kväll, helt utmattad av en hel dag för NAs räkning fylld av tacksamhet och kärlek inombords. Jag har inte alls varit så självcentrerad som jag normalt brukar. Oj oj. Jag skulle kunna fortsätta skriva hela natten om mina positiva känslor, med risk för att vara tjatig slutar jag här och nu..

I morgon bitti ska jag till käftis och laga min tand, så jag ser ut som folk igen, hua ligen, min första tanke var: Nu ska jag minsann lura åt mig lite smärtstillande piller på recept..
Sen: Nej fan, så kan ja ju inte göra längre.. Ja ja ja.. Hmmm...

Ikväll sover jag o k-exet på varsitt håll, det är ovanligt för sen vi kom hem från konventet har vi typ sovit med varandra hela tiden. Men det är bra, för man behöver egentid lika mycket som tillsammans tid. Det är bra att sakna och det är precis det jag gör just nu: Saknar... På ett hälsosamt sätt, för jag känner ingen kontroll o svartsjuka, utan pure love. Vi ses ju en annan dag, jag verkligen hoppas vi kommer kunna få vår relation att bli kärleksfull o bra, för som jag känner just nu är att jag tror på det här stenhårt, från djupet av mitt hjärta. När jag filtrerar bort andra människors åsikter eller mina rädslor för andra människors åsikter - finner jag bara en sak, mina sanna känslor som kommer från mig, dom som jag skall lyssna på.. Det blir tydligare o tydligare för mig, även om jag ibland blir arg o less på bråk. De här kommer bli precis så bra som det är meningen att det ska bli, det är jag övertygad om..

Nu blir det kvälls fika o stegarbete!

Puss o kram!