Vem är jag?



En charmigt förvirrad tjej på 27 år som söker meningen med livet och tror sig vara på rätt spår. Satsar för fullt på mina drömmar och lever en för det mesta lycklig relation, med mannen i mitt liv ♥ ♥ ♥ sen får vi inte glömma, världens gosigaste katt Shanti, min älskade bäbis som förgyller mina dagar!

måndag, september 08, 2008

Torsdag - The trip and start of the convention

Klockan mycket tidigt på morgonen var möttes ett gäng människor bakom centralen, full av förväntan står vi inför vår resa till Fårö.. Några är laddade andra är nyvakna, ja tillhör de senaste och iaktar mest i tystnad, något små sur (Sån är jag i nyvaket tillstånd)

Vi är sammanlagt 3 minibussar och en bil som ska åka ner tillsammans, men en av bussarna saknas så vi står och väntar...

När vi står och väntar ser vi två securitas vakter hoppa på en berusad kille och dänga ner honom i backen, mycket smart drag inför ca 20 nyktra vittnen, där många av oss troligtvis föraktar väktare och plitar (Jag tillhör inte en av dom som föraktar polis och väktare) .

En av oss ringer snuten och gör en anmälan, vi står kvar även när polisen kommer och gör förhör med väktarna. Men hinner inte med att se slutet då den tredje bussen äntligen kommer typ 40 min för sent och resan börjar med... Gnäll... I bussen sitter många starka viljor och en av dom gnäller under första delen av resan så maxat att mina öron håller på att trilla av. Som tur är överlever jag och vi kommer fram till Nynäshamn helskinnade, men något slitna. Där börjar kalaset, vi möts av andra välbekanta människor från olika delar av Sverige och jag känner at mitt humör börjar vända.. Vill tillägga att den personen jag tyckte gnällde en del på dit resan i själva verket var en jätte trevlig prick på hemresan, kan ha handlat om mitt eget tillstånd jag var i. Jag var nämligen väldigt arg och besviken över att inte ha några cash kulor att spendera, mitt shop-o-holic behavior gillade inte det läget.



För att återgå till Nynäshamn, vilket mysig stämning det var när vi stod och väntade på båten med techno från bilen och massa massa förväntningar om en sjyst helg framför oss, men jag kände mig sur inombords. Kunde inte riktit släppa tanken på att jag var pank och förstod inte riktigt vilkt syfte min högre kraft ville fylla med det här.

För hallå! Föreställ er hur roligt det är att sitta på en båt hungrig, endast med några äpplen i väskan och veta att det tar en jävla lång tid innan du kommer kunna äta något nästa gång.. Väldigt svårt att tänka positivt i det läget kan jag tala om. Det som fick bägaren att rinna över var när vi kom fram till Gotland och alla skulle stanna och köpa mat i affären, hysterin bland alla människor fick mig att flippa och jag satte mig tillslut och tjurade i bilen.. Bad till min högre makt något i den här stilen: Varför i helvetet gör du så här mot mig, vad har jag gjort för att förtjäna det här! Du är en idiot...

Mitt under min bön till Gud, får jag ett samtal från k-exet: Skynda dig in i affären det är gratis provsmakningar här inne!!
Då kunde jag inte mer än att skratta och där kom vändningen på mitt negativa mående.
Jag tänker såhär... Ibland är min egenvilja så stark att saker som händer som jag inte vill ska hända blir enklare att skylla över på andra, så var det i det här fallet. Under hela resan till Gotland var jag sur på min pappa och för att han inte ställde upp på mig, men det gick i mina tankar ut över alla andra, det var dom som var idioter i mitt huvud. Jag såg inte mitt eget ansvar helt enkelt, det var lättare att döma. När jag sedan valde att ändra mitt sätt att tänka, dvs tänka positivt, att allt är bra som det är med dom förutsättningar jag har - så ändrades helt plötsligt tillvaron också, till en mycket trevligare tillvaro. Så vad lärde jag mig av det här??
Jag har till största delen ansvaret i mitt liv i mina angelägenheter, jag kan inte skylla saker på andra. Alltså på ren svenska: Jag får alltid ta ansvar för min del i saker o ting som inträffar.

För att återgå till resan.... Jag och k-exet plakat-däckade kl 19:00 i väntan på tjejerna jag skulle dela stuga meds ankomst kl 01:30, då jg vaknade av ett samtal och insåg att jag missat både öppningsmötet och midnattsmötet *DoooH* Men vi fick i alla fall en mysig vilostund tillsammans...

Inga kommentarer: