God morgon

I morse vaknade jag med en tomhets känsla, efter att ha pratat i telefonen med k-exet igår och sagt att vi inte kan ha den sorts kontakten längre. Det blir bara jobbigt och ohanterligt, man skjuter upp känslan, man ändå måste ta tag i senare. Att vi faktiskt inte är tillsammans längre, det är svårt att skiljas och inte vara ovänner faktiskt, mycket svårt. Ta tex mitt andra ex D, när vi skilldes åt, hade vi skadad varandra så kraftigt att vi var tvungen att separera med bråk, då blir ju allt mycket lättare, man byter ut sorgen mot hat istället. Nu kan jag inte göra de, för jag hatar inte k-exet. Men det känns under omständigheterna som att det här var ett sunt beslut vi tog om jag ska vara ärlig. Jag tänker tillåta alla känslor och INTE fly in i något nytt, nu är det ME, Myself and I som gäller, en dag i taget. När jag tänker tillbaka 3 år i livet, kan jag se att jag aldrig varit själv, kanske inte har varit i en pojkvän relation, men ändå en strul relation. Jag behöver ge mig själv kärlek nu, fan de kommer bli tufft, men de går. Ser fram emot träningen i morgon, kul att tjejerna fortfarande vill haka på, så vi kan boxa på varandra på fritiden också *hihi*

Bara för idag: Jag är beredd att få mina brister avlägsnade. Jag skall släppa taget och tilllåta en älskande högre kraft ta hand om mig.