Vem är jag?



En charmigt förvirrad tjej på 27 år som söker meningen med livet och tror sig vara på rätt spår. Satsar för fullt på mina drömmar och lever en för det mesta lycklig relation, med mannen i mitt liv ♥ ♥ ♥ sen får vi inte glömma, världens gosigaste katt Shanti, min älskade bäbis som förgyller mina dagar!

måndag, november 03, 2008

Gör jag mitt bästa - Blir det bra!

När jag vaknade i morse kände jag mig nedstämd, inte av någon speciell anledning, utan bara sådär ändå... Jag har mina aningar om varför och tog med dom till min terapeut jag vanligtvis brukar träffa kl 10:00 på måndagar, så även idag. Precis som vanligt känns det också så jävla grymt efteråt, för jag kommer till väldigt mycket insikter om mig själv. Det har tagit nästan 2 år att bygga upp en tillit till honom, men det är nu det börjar hända grejjor.
Mådde bättre efteråt och åkte till ett lunchmöte på Johanneskyrkan, var länge sen jag var på ett möte där.
Efter mötet åkte jag och kollade in k-exets nya lägenhet på Hisingen, så som det har låtit på honom förväntade jag mig värsta rucklet. Men lägenheten var hur clean som helst, han kommer kunna göra den tok nice om han målar väggarna o så. Jag och Shanti får komma dit o bosätta oss när han fått ordning *hihi*

Sen typ dagens höjdpunkt... Thaiboxning... Idag har jag nämligen inte varit självcentrerad utan snarare Thaiboxnings-centrerad, eftersom det är dagen då jag ska prova på det för första gången... Såhär 2 timmar senare kan jag säga att jag har riktigt ont i armar och lår, jag farhågar värre smärta i morgon. Men det var verkligen skit roligt och jag är stolt över mig själv att jag fullföljer en dröm jag haft. Jag är nämligen förälskad i Thailand, sen jag var där för 1 år sen, allt som har med Thailand att göra är heligt för mig *haha* kanske låter lite flummigt med så är det. Så när jag för 1 år sen såg små, jag menar verkligen miiini tjejer thaiboxas i Thailand så tänkte jag: Damn om dom som är så liten kan, så kan jag också.
Nu har snacket äntligen blivit verkstad *najs* ska ge det här 1/2 år hade jag tänkt. Nu får jag praktisera det jag i den mentala biten jobbat med under 1 år: Tänka positivt och sluta slå på mig själv och det känns så häftigt! Ja det ligger en historia bakom som jag inte orkar dra, men de här är riktigt stort för mig... Är så stolt över den jag är och bättre kommer det bara att bli. Längtar till den dagen då jag låter bli att slå på mig och tänker kärleksfulla tankar, får ha tålamod, men jag vet att den dagen kommer att komma. Ska sova nu, det behöver jag. I morgon ska jag färga mitt hår svart, hoppas de blir bra..

Kram

Inga kommentarer: