Vem är jag?



En charmigt förvirrad tjej på 27 år som söker meningen med livet och tror sig vara på rätt spår. Satsar för fullt på mina drömmar och lever en för det mesta lycklig relation, med mannen i mitt liv ♥ ♥ ♥ sen får vi inte glömma, världens gosigaste katt Shanti, min älskade bäbis som förgyller mina dagar!

onsdag, januari 07, 2009

Har varit modig idag

Gick på möte i morse, trots att jag var vädligt trött och helst bara ville ligga kvar i sängen... Har lyckas vända på dygnet totalt nu när jag varit sjuk. Har märkt vad viktiga mina lunchmöten har blivit för mig nu när jag inte har någon sysselsättning. Jag vill komma ut och göra vettiga saker, istället för att sitta framför datorn hela dagen. På tal om datorer, igår blev jag jätte irriterad när jag spelade en poker turnering på facebook och dator-jävulen slår av mitt i, aj aj aj vad arg jag blev. Som tur var gick det över snabbt, det var ju inga riktiga pengar jag spelade med. Men i alla fall, så har jag hittat på ett sätt som verkar fungera med datorn, ställde en porslin tallrik under den och nu har den inte slagit av en enda gång - Jippi!!!
Man får vara lite smart, tror det kan bero på att porslinet inte leder värme eller något *hmm einstein eller*

Jag är i alla fall glad att jag varit ute o gjort bra saker idag, kunde lika gärna suttit inne och spelat poker hela dagen. Följde med en tjejkompis hem och kollade på hennes nya lägenhet, jag gillade den, väldigt charmig på många sätt. Det blev ett kvällsmöte, jag gick emot mina rädslor stort o delade om steg tre. Det är på tiden att jag tar plats i livet, för ingen annan lär ge mig den. Men fy vad jag tycker det är jobbigt och ta plats. Mår illa, börjar svettas och får kraftiga hjärtklappningar. Men någon sa en gång:
Enda sättet att övervinna en rädsla är att möta den.
Egentligen är det bara steget dit som är det svåra, alltså, jag gör saker större i mitt huvud än vad det i själva verket är. Får helt enkelt släppa på prestigen och förstå att jag bara är människa och människor är inte perfekta, dom är mänskliga. Det är väldigt kärleksfullt att vara en individ med briter, när man inte slår på sig själv och ställer orimliga krav. Sånt tränar jag på idag - Det går frammåt några steg och ibland bakåt, men sakta sakta når jag mitt mål att:
Älska och Acceptera mig som den Vackra kvinna Jag är.
För ett år sen hade dom där orden aldrig kommit från min mun, har varken kunnat säga eller känna det. Men idag kan jag säga det och känna det liiiiite liiiiite.
Anyway.... Nu ska jag försöka sova - I morgon hoppas jag att jag ska finna mod och styrka att städa min lägenhet som för närvarande liknar en soptipp - Utan att överdriva alltså..

Godnatt kramisar!

Inga kommentarer: