Vem är jag?



En charmigt förvirrad tjej på 27 år som söker meningen med livet och tror sig vara på rätt spår. Satsar för fullt på mina drömmar och lever en för det mesta lycklig relation, med mannen i mitt liv ♥ ♥ ♥ sen får vi inte glömma, världens gosigaste katt Shanti, min älskade bäbis som förgyller mina dagar!

söndag, februari 01, 2009

Det går nedåt i sinuskurvan.

Igår hade vi talardag och det har visst blivit en dålig trend att jag helt plötsligt ska bli så självcentrerad på såna tillställningar, så jag hade det inte så trevligt tyvärr. Jobbigt när ens tankar ska komma in och förstöra stämningen. men efter att jag pratat med en vän, kändes det lite bättre och mot slutet, när min kompis Virre med familj kom dit kändes det som jag kunde fokusera på lilla söta Dennis i stället alla otrevliga tankar. Kände mig väldigt fel och utanför i går, jag avskyr när dom känslorna kommer, för dom blir så ohanterliga för mig. Har jätte svårt att omvandla dom till positiva tankar.

Jag vet varför de här känslorna kommer just nu, går igenom en rad grejer nu som påverkar mina känslor och väcker ångest inom mig. Bland annat den kommande flytten och att rensa bland mina gamla grejer, har jätte svårt för sånt.

Sen den där Barcelona resan...
Jag börjar ångra djupt att jag bokade det där flyget, hur kul är det om biljetterna till konventet hinner ta slut innan jag har råd att köpa den, då var ju allt helt i onödan. Det är jätte mycket kring den där resan som känns osäkert. Bokade det där flyget tillsammans med en person som jag inte har kontakt med nu, så det lutar åt att jag är ensam att åka, känns tråkigt och skrämmande att landa ensam i Barcelona klockan 23:30 på natten. En del av mig tänker att det enklaste att göra i ett sånt läge är att gå till närmasta bar och dra isig några tequila, så man landar i känslorna och blir lite lugnare i sinnet. Nä just nu väljer jag helt enkelt att se problem i stället för lösningar helt enkelt. Allt löser sig om jag har tillit, det ska jag nog kunna jobba på tills i augusti, eller var tror ni?

Måste axa med att skriva ett personligt brev jag ska lämna in för att söka fonder och stipendium, men jag drar hela tiden ut på det, vet inte riktigt vad jag ska skriva. Ska nog försöka klura på det i kväll. Är ändå viktigt att göra det, så jag öppnar möjligheter att dra in pengar. När jag inte har pengar och ångesten börjar krypa börjar jag tänka oärligt. Jag börjar leta efter snabba sätt att dra in pengar. Det är inte bra, för jag vill leva ett ärligt liv idag.

Back to reality.
Snart ska jag i väg och spela fotboll med mina vänner, är inte ett dugg laddad, men jag ska tvinga dit mig själv. Det är jätte viktigt att jag fortsätter med mina rutiner jag skapat.
Hörs!

Kramar

Inga kommentarer: